Det förekommer (så vitt vi vet) inte radon i nya hus. Radon är en osynlig och luktfri gas som bilads då det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller, som då bildar så kallade ”radondöttrar”, alltså nya atomer av metall, enligt Boverket. De i sin tur fastnar i damm som vi andas in och fastnar i våra luftrör och lungor. Långvarig sådan inandning av radon kan ge oss lungcancer och är direkt skadligt. De flesta känner till radonet som upptäcktes i framför allt blåbetong som ofta användes i husbyggen mellan 1930 fram till 1970-talet då radonet upptäcktes och förbjöds. Har man blåtbetong i ytter- eller innerväggar och i bjälklag kan den ge radongashalter på så mycket som 1.000 becquerel per kubikmeter om ventilationen är dålig.
Man kan även hitta radon i hushållsvatten, i vatten från bergborrar brunnar eller i kallkällor. Finner man mer än 100 becquerel per liter klassas det som tjänligt vatten, men med anmärkning och över 1.000 becquerel per liter klassas som otjänligt vatten.
Anlita någon som kommer och mäter inomhusluften
Det går inte att upptäcka radonet på egen hand. Bor man i ett hus byggt under tiden mellan 1930-1970-talet och vet att man inte har gjort någon radonmätning i huset och misstänker att det kan finnas radon, bör man ta kontakt med ett företag som kommer ut och mäter radonhalten. Folkhälsomyndighetens allmän råd om riktvärden för radonhalten i inomhusluften är cirka 200 per kubikmeter. Alla värden över det bör åtgärdas med en radonsanering. Beroende på var radonet finns kan man åtgärda det efter sanering.
Radon i marken
Finner man radon i marken, eller att det kommer nerifrån, kan man till exempel täta bottenplattan i huset och göra rörgenomföringar så att inte markradonet kan ta sig in i huset. Man kan även installera en radonsug som skapar ett undertryck i krypgrunden och i den del av huset där radonet finns.
Radon i blåbetong
Har man blåbetong i det byggmaterial som huset är byggt av, brukar de flesta radonhalter gå att få ner med hjälp av en god ventilation. Oftast är blåbetongen endast en del av byggmaterialet och man kan därför ”tunna ut” radonhalten i inomhusluften med bättre ventilering. I övrigt kan man täta väggen om det är där som blåbetongen sitter (oftast). Då använder man en särskild radontapet som ska hålla radonhalten innanför tapeten, men man får inte göra några hål i tapeten, som att spika i en spik för en tavla. Vill man, kan man även avlägsna blåbetongen och ersätta med nytt material, vilket är både kostsamt och bökigt, men det säkraste sättet, om man är orolig.
Radon i vatten
Antingen kan man installera ett kolfilter, om radonhalten inte är alltför hög. Efter ett tag måste man byta ut kolet i kolfiltret. Man kan även ”lufta” vattnet. Helt enkelt tillföra frisk och syrerik luft i vatten med radon. Man kan till och med göra det manuellt med en visp. Man kan lagra vattnet några dygn innan man använder det. På så sätt syreberikar man vattnet. Är det en hög radonhalt i vattnet, bör man byta vattenkälla. Det är absolut det säkraste sättet om man är orolig för radon i vattnet.
Om du är orolig för att det kanske finns radon i ditt hus eller i vattnet, är det ingen idé att vänta, utan ta direkt kontakt med ett företag som utför radonsaneringar. Här kan du läsa om ett företag som utför radonsaneringar i Stockholm. Bor du i någon annan landsända, kan du googla radonsanering och sedan orten där du bor. Då bör du få namn på något företag som gör radonkontroller och radon saneringar.
Andra inlägg
- Synundersökning i Stockholm – kontroll av ögon
- Förskolan som livsnerv i Göteborg
- Paintball på nya sätt i Stockholm
- Distansutbildning i den digitala tidsåldern
- Barnens värld på stockholmska museer
- Hundkurs för alla hussar och mattar i Stockholm
- Utbildning av experter breddar möjligheter
- Hjälp att hantera en vårdnadstvist i Stockholm
- En fastighetstvist kan skapa långdragna problem
- Säkerhetskraven för en kurs i heta arbeten är viktiga