Bodelning

Vid en äktenskapsskillnad, en skilsmässa, ska det gifta parets gemensamma egendomar delas upp mellan dem. Detta kallas för bodelning. En bodelning ska resultera i att parterna upprättar ett bodelningsavtal om uppdelningen. Grundregeln är att de gemensamma egendomarna, giftorättsgodset, delas på hälften.

En bodelning kan även göras när ett samboförhållande tar slut.

Giftorättsgods

När ett par gifter sig blir alla deras individuella egendomar gemensamma. Detta kallas för giftorättsgods. Om paret sedan skiljer sig är det giftorättsgodset som ska delas upp, med hälften var.

Om någon av parterna vill att viss egendom, exempelvis ett fritidshus eller liknande, ska fortsätta vara enskild egendom, behöver parterna skriva ett äktenskapsförord. I äktenskapsförordet kan båda parterna reserva viss egendom som enskild. Dessa egendomar ingår då inte i giftorättsgodset och ingår inte i bodelningen.

En bodelning kan även göras vid upplösning av ett samboförhållande. Det är då enbart den gemensamma bostaden och gemensamt köpt egendom som delas upp.

Bodelningsavtal

Parterna ska komma överens om bodelningen i ett bodelningsavtal som kan registreras hos Skatteverket. Bodelningen är ett juridiskt avtal som båda parterna skriver på. Om man är osäker på hur man ska gå tillväga kan man anlita en jurist med erfarenhet av familjerätt för att få hjälp. Information kring bodelning och bodelningsavtal finns även på Skatteverket hemsida.

Man måste inte registrera bodelningsavtalet hos Skatteverket, men det kan vara bra att göra det. Om ingen bodelning upprättas kvartsår rätten för båda parter att göra en bodelning i många år. Det är därför bra att få det överstökat så snart som möjligt.

Bodelningsförrättare

Om parterna har svårt att komma överens om bodelningen kan man ansöka hos Tingsrätten om att en bodelningsförrättare ska utses. En bodelningsförrättare är en advokat vars främsta uppgift är att få parterna att komma överens. En advokat kan bringa klarhet i vilka regler som gäller och hur egendomarna lagligen ser ut och bör delas upp.

Lyckas inte advokaten få parterna att komma överens genomför bodelningsförrättaren en tvångsfördelning av giftorättsgodset och skriver ett bodelningsavtal som parterna ska skriva under. Om någon av parterna fortfarande inte vill skriva på får den personen väcka talan i tingsrätten mot den andra parten.

Det kan vara svårt efter en skilsmässa att sära på känslor och fakta. Ibland låter man känslorna styra och drivs av hämndbegär gentemot sin före detta livskamrat. Oftast är det dock ganska tydligt vad som gäller vid en bodelning, och har inget äktenskapsförord undertecknats och registrerats hos Skatteverket är det inte mycket man kan göra åt att fördelningen blir som den blir. All gemensam egendom ska delas på hälften. Har en av parterna ett stort kapital med sig in i äktenskapet och den andra ingenting, ska kapitalet ändå delas lika vid en skilsmässa. Vet man med sig att detta skulle kunna innebära problem och osämja bör man skriva ett äktenskapsförord.

Juridisk hjälp

Vill man ha hjälp med att skriva äktenskapsförord eller ett bodelningsavtal kan man vända sig till en advokat eller en jurist inom familjerätt. Likaså ska man alltid skaffa juridisk hjälp om ens ärende hamnar i tingsrätten. En bodelning kan vara dramatisk och känslosam för de före detta makarna, men juridiskt är den ofta glasklar, och det kan vara skönt för båda parter att veta att allt har gått rätt till.

5 dec 2017